”Fundament består av tre lika delar som tllsammans bildar en pyramid eller ett mindre berg. Jag har skurit ut en detalj ur målningen La Vierge de chancelier Rolins av Jan van Eyck från 1435, som jag omvandlat till en förstorad relief. De är gjutna i aluminium och rödlackerade på utsidan. Skulpturen har fått titeln Fundament/Fondation (fr).
När jag ser relieferna blir jag påmind om känslan av en jordglob som fanns i skolan, att jag kunde känna med fingertopparna på jordytan där det var bergsmassiv eller raviner. De där figurerna är som landskap. Är de på väg att sjunka ner eller håller de på att framträda?
För mig är relieferna en urform. När jag började med måleriet var det som att formerna trängde upp genom ytan, de växte ut när jag limmade på saker. Vissa målningar växte som bryggor eller trampoliner, ut i rummet.
Det är det mest avgörande steget jag har tagit i mitt arbete. Sedan dess har jag rört mig i spänningen mellan vägg, golv, rum, rymd och yta.
Relieferna blir ett slags frusen form, framträngande ur ytan, som stannar till, i ett ögonblick. Ja, det är som stenhuggeri. Gestalten framträder, men är solid, odelbar och massiv.
Det är som suprematism, en fjärde dimension som uppstår när kroppen tränger igenom ytan mellan två dimensioner."

Charlotte Gyllenhammar

”Vass är ett material som har en lång kulturhistoria. Tekniken att bygga med vass och gräs återfinns över hela jorden. Materialet är både stabilt och skört. Formen och höjden på tornen är väsentlig. En mänsklig maktdemonstration i samarbete med fysikens lagar.

Stjärnformen är hämtad från Himalaya Tornen, som antas ha stått i flera tusen år. Överlevare av generationer, konflikter och jordbävningar. Deras ursprungliga syfte är debatterad och kunskapen om dem är sedan länge bortglömd. Tornen i Himalaya är skapade i sten, mina torn är skapade av vass. Ett gräs som är hårt och lätt samt ger både ett monumentalt och ett mjukt intryck.”

Ingrid Ogenstedt / Producerat för utställningen Skymningsland, Moderna Museet Malmö 2022

Rummet, det oändliga. Från renässansrummet, det upplyftande, till Vermeers inåtvända och avgränsade rum.

Gestaltningen, utifrån materialets begränsningar och möjligheter.

Att omvandla tanken, visionen, erfarenheten till nya konstellationer.

Hans Gothlin

"Sculpture as a manifestation of thought in its pre-articulation state: I think of my sculptures as notations in three-dimensional form for a musical score or a notation for a movement in a slapstick performance. The question of abstraction or figuration, as it is often asked, does not matter to me. The important thing is to tickle the brain and provoke associations in the viewer's mind. That would be ideal.

"My work originates as new, clean, flat sheets and straight rods of aluminum, fresh from the factory. In a process of destruction I work this material into sculptures. The destruction is taking place by ruining the original state of its flatness and straightness, by bending, bumping, denting, rolling.”

Anna Fasshauer

”Mina verk kan uppfattas som förenklingar och ett undersökande av det rumsliga.
Verken ligger nära konstruktivismen och dess geometriska abstraktioner.

Jag är tydligt påverkad av mina år med forskning i organisk kemi och alla de molekylstrukturer som då omgav mig.

En mellanrumsform ger en ny form och skapar ett nytt rum i rummet och en ny dimension.
Färgen är alltid mycket viktig, den kan förstärka både formen och rummet.”

Ingela Palmertz